Gotta be us- Kapitel 8

They are coming!-Kapitel 8
 
Tidigare;
-Thank you, Cassie. Sa hon och kramade sedan om mig igen.
 
 
En månad hade gått otroligt fort och jag hade haft roligt varje dag. Det var svårt att tro att jag för en månad sedan hade varit den krossade, osäkra tjejen från England som precis kommit till USA. Nu kände det som mitt hem och Grace kändes verkligen som min syster. Just nu låg hon nyvaken och pratade i telefon med någon. Antaglien Kevin, eftersom de nu var officielt ihop. Grace var super lycklig och jag var glad för deras skull. Jag och Jake hade inte direkt kommit varandra närmare, men jag var alltid glad när jag var med honom. Det kändes bra, men jag vågade inte ta första steget. Om bara en vecka så var det höstlov och jag skulle resa hem till England för att vara med min familj. Jag skulle även ringa Eleanor för att fråga om vi kunde träffas. Det var dags nu. Jag ville inte förlora min vänskap med henne. Hon hade ju varit där så länge jag kunde minnas och jag ville inte förlora henne. Mitt tänkande avbröts av att Grace gav ifrån sig ett skrik.
 
-Grace, what is it? Frågade jag och tog upp min tröja som jag precis råkat tappa.
 
-Oh my god, okay, thank you mum! I love you, I love you, I love you, bye! Sa Grace och sedan la hon på. Hon satt och skakade nästan av glädje när hon tittade på mig.
 
-What is it? Frågade jag intresserat och spänt. Hon skrek av lycka och hoppade upp ur sängen.
 
-They are coming! Skrek hon och jag fattade ingenting.
 
-Who are coming? Your family? Frågde jag men hon skakade på huvudet.
 
-One Direction are coming to Los Angeles and my mum bought us tickets to their concert! Sa Grace och skrek av lycka. Jag skrattade. Visst, de var bra och jag var glad, men Grace såg verkligen överlycklig ut. Hon hoppade omkring och medans jag skrattade. Jag hade tagit inpiration från deras låtar den senaste tiden för att jobba vidare på min och Jakes låt. De gjorde sina låtar så perfekt och lyckades få med alla känslor, vilket jag också ville lyckas med i vår låt. Jag hade även lärt mig att spela några av deras låtar på gitarr, vilket Grace uppskattade rejält. Hon ville att jag skulle spela så fort jag fick tid över, vilket jag tyckte var en bra respons.
 
-Cassie, are you ready? Frågade en röst utanför vår dörr och jag flög upp medans Grace fortsatte att flamsa runt. Utanför dörren stod självklart Jake med ett snett leende.
 
-No, not yet... Sa jag och lät honom komma in i vårt rum. När han fick syn på Grace så tittade han frågande på mig och jag skrattade.
 
-We have got tickets to a concert and she is crazy in the band who will play there... Förklarade jag och han skrattade också. När Grace fick syn på Jake så stelnade hon till och log generat.
 
-And what band are you so in love with? Frågade Jake intresserat och Grace fnittrade.
 
-They're called One Direction... Sa hon och han visste genast vilka hon menade.
 
-Oh, yes, they are pretty good! Sa han och Grace nickade ivrigt.
 
-Okay, Grace, we can talk more about the concert later... School starts in an half hour. Sa jag och Grace tittade på klockan innan hon fick bråttom. Jag hade redan hunnit ta på mig kläder och fixat håret. Nu var det bara sminket och alla grejor kvar att fixa iordning. Grace däremot, sprang fortfarande omkring i sin pyjamas, vilket betydde att hon behövde skynda sig rejält. När jag sedan blev klar så lämnade jag skrattandes rummet tillsammans med Jake. Vår lektion skulle börja om tio minuter och jag skulle behöva strunta i frukosten. Första lektionen var musik, vilket alltid blev lika roligt.
 
-What about the beach again? Undrade Jake när vi väll fått gitarren och allt som behövdes för lektionen. Jag nickade. Stranden var den perfekta platsen för att skriva och planera låten. Där kunde vi slappna av och få inspiration samtidigt. Vi kom ner och satte oss i sanden, på samma plats som vi alltid gjort den senaste månaden. Jake började att leka med gitarren och jag sjönk in i min egna lilla värld. Jag tittade till slut upp på Jake som slutat spela. Han granskade mig och jag log prövande. Han bara stirrade in i mina ögon och hans ansikte närmade sig. Jag hann inte uppfatta vad som skulle hända förräns hans läppar plötsligt nuddade mina. Jag hade den senaste tiden trott att det var precis vad vårt förhållande behövde. En kyss, en knuff framåt. Men det kändes helt fel. Det var som att kyssa sin egen bror. Jag drog mig hastigt undan, utan att tänka mig för.
 
-Was it wrong? Frågade han och jag nickade tveksamt. Han vände genast bort blicken och vägrade att möta min igen. Stämningen vart pinsam och jag reste mig upp för att försöka rädda det som fortfarande fanns mellan oss. Kanske var det fel av mig, men jag lämnade Jake, själv, sittandes i sanden. Jag ville inte få chansen att säga fel saker till honom, vilket jag säkerligen skulle göra om han startade en konversation efter vår pinsamma kyss. Jag halvsprang mot skolan och stötte på Grace och Kevin, som hand i hand, var påväg till sin andra lektion.
 
-Cassie! Ropade Grace och jag tittade upp.
 
-Were's Jake? Frågade Kevin, men jag struntade i att svara.
 
-Hey, Cassie, what's wrong? Frågade Grace och släppte Kevins hand för att kunna lägga armarna om mig.
 
-Can we take it later? Frågade jag och Grace nickade.
 
-Join us, we are going to the same lesson now... Sa Grace och jag gjorde som hon sa. Varken Grace eller Kevin frågade något mer, de förstod nog att något var fel. Vi åt tillsammans med de andra på lunchen. Alla förutom Jake. Ingen hade sett honom.
 
-Oh, I just can't wait! They are coming in three days! Sa Grace glatt vid lunchen. Hon hade inte slutat prata om One Direction och om konserten som skulle äga rum om fyra dagar. Vi skulle tillsammans hämta ut biljetterna imorgon och hon var verkligen överlycklig. Jag hade inte förstått hur mycket hon faktiskt tyckte om dem, men det var bara roligt. Kevin däremot, verkade se dem som ett hot. Han ville nog att hon skulle älska honom lika mycket som hon älskade One Direction. Varje gång han tittade upp på mig så log jag uppmuntrande. Jag var mest bara orolig för Jake. Varför hade han inte dykt upp? Jag behövde prata med honom om vad som hänt tidigare! När jag var på väg till dagens sista lektion så får jag syn på honom. Han pratar i telefon, på ett annat språk, vilket antagligen var svenska. Jag stannade upp för att lyssna, utan att förstå ändå. Han hade inte sett mig ännu och han pratade snabbt med en änglig röst. När han till slut la på så sjönk han ner mot väggen och satte händerna mot pannan. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag gick långsamt, men säker fram till honom och han tittade upp. Jag satte mig ner bredvid honom och försökte komma på något att säga.
 
-I'm sorry for the... kiss. Sa Jake och jag mötte hans blick.
 
-And I'm sorry for just leaving. Sa jag och Jake drog på munnen.
 
-I will travel home for a while... Sa Jake och jag hajade till.
 
-What? Sa jag och han ryckte till. Antagligen förvånad över min reaktion.
 
-Yes, I need to relax a time... Just recover and take it easy, but I will come back! Sa Jake och jag tittade sorgset på honom. Självklart var detta mitt fel. Det var jag som hade fått honom att ta det beslutet, efter allt med kyssen och efter min dåliga reaktion.
 
-You can't just leave everything, everyone and me! Sa jag och han skrattade en aning. Han var road. Han tyckte att min reaktion var rolig.
 
-It's alredy decided... Sa han efter att ha tystnat när han förstod att jag inte hade skämtat när jag sa att han inte bara kunde lämna mig. Jag skulle bli helt ensam. Grace hade Kevin och jag hade inte blivit särskilt nära vän med de andra killarna.
 
-When are you leaving? Frågade jag dystert.
 
-Tomorrow evening... Sa Jake tyst och jag drog efter andan. Jag hade inte trott att han skulle försvinna inom en så kort tid.
 
-I will miss you... Sa jag och kramade om honom utan att tänka mig för. Han la armarna om mig och vi satt så länge. Han var verkligen den enda förutom Grace som jag verkligen kunnat öppna mig för, här i USA. Hemma i England hade jag inte haft en riktig vän sedan min tid med Eleanor. Jag hade förlorat henne lite halvt och nu var det dags för Jake. Vad skulle jag göra?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback